Tankar

Det är mycke som snurrar i mitt lilla huvud just nu.
Det som hänt har fått mig att fundera massor.
Även om de va jag själv som satte mej i den situationen jag hatar,
så har de även påverkat mig nått fruktansvärt.
Både till de positiva och till de negativa.
Jag funderar konstant på; Vem är jag? Vad vill jag? Varför? Hur? Vad känner jag? osv.
Och jag blir inte klokare, för jag får inte dom svaren jag vill ha.
Vet inte vem ska jag prata med heller.
Pratar lite här, lite där, med olika personer.
Men jag får inte riktigt den mentala & psykiska stimulansen jag verkligen skriker efter just nu.
Jag känner mej rastlös & obekväm.
Riktigt jävla sjukt nervös inför de här med nya jobbet.
Kommer jag klara av det? Har dom för stora förhoppningar om mig?
Jag har fått sjuk snedvriden kroppsuppfattning och min relation till mat är obefintlig & fel.
Komplex upp över öronen & ingenting känns bra.
Men samtidigt mitt i all den här jävla skiten är jag så jävla lycklig.
Tacksam & glad för alla chanser jag får.
Alla möjligheter.
Även om jag många gånger är bra på att sumpa dom, gång på gång.
Jag bryr mig för mkt om alla andra & deras välmående.
Men det är för jag VILL & för det är mitt sätt att visa tacksamhet tillbaka för allt dom gör för mig.
För jag vill att dom ska göra samma för mig - Gyllene Regeln.
Men åter igen så kan en god gärning snabbt bli en ond, om bara 1 person tolkar de på fel sätt.
Jag är så frustrerad att inte kunna formulera mina tankar i ord.
För jag har så mycket som bara skriker efter att få komma ut och bli hörda.
Får panik, blir galen, står o trampar.
Vill krypa ur mitt eget skinn och bara.. typ, försvinna?
Jag vill så mycket hela tiden, de är där felet ligger.
Jag vill så mycket att jag backar & allt blir fel.
Vill ju aldrig någon illa.
Jag älskar att älska & hatar att hata.
Vill att folk ska VILJA göra saker för min skull.
Ett spontant samtal, sms, vad som helst.
"Hej vet du vad, jag kommer imorn så hittar vi på nåt"
Egna initiativ för att göra MIG glad.
Inte för jag ber om det.
Och vill ju inget annat än att vara omtyckt.
För den jag är!

Kommentarer
Postat av: Carro

Följ ditt HJÄRTA inte ditt huvud, och det som du tror förväntas av dig. . .


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback