T0KA - Tankar från mig & livet.

Ja, nu har vi vart borta i 16 dar.
Och den sk. "semestern" blev ju långt ifrån vad vi hade tänkt oss.
Blekinge va mer än bra. Mamma, pappa, småbröder.
Hade verkligen saknat dom massor!!!

Har knappt hunnit med nån kontakt med omvärlden, bara fokus på de som hänt här.
Har verkligen inte haft tid, o när jag haft tid har jag inte orkat.
Men det har ändå vart bra, trots allt.
Nu befinner vi oss i Grönhögen, södra Öland.
Åker hem, tillbaka till Sthlm ikväll.

Den här semesterna kan summeras med enkla ord; Död, känslor, organiserat kaos, värme & stress.

4 barn har längre ingen mamma.
En 14årig dotter är sen 2år redan död.
Självmord.
Den äldsta av småbarnen är 3, snart 4 år.
En pappa står ensam kvar, mitt i en flytt, mitt i separationen från mamman.
En mamma anser att den bortgågna dottern betydde mer för henne än dom resterande 3 barnen.
Genom att göra samma sak som sin dotter, ta sitt liv, hänga sig, och tro att nån form av "återförening",
skulle ställa allt till rätta. Men icke.

HUR I HELVETE KAN  MAN VARA SÅ EGOISTISK???
Jag är så arg på dig.
Även fast du brytt dig så mycket om oss.
Dina 3 barn bodde här med oss när vi fick beskedet.
Tur var väl det.
Medan VI gick omkring och visste hela tiden, med gråten i halsen, "Barnen har ingen mamma längre"
Allt du tänkte på va att återförenas med henne.
Du klandrade dig själv för hennes död.
Du fick spel. Blev sjuk. Gjorde dumma grejjer. Igen.
Men du tänkte aldrig så långt som att du faktiskt har 3 barn till att leva för.
Som behöver dig, som frågar efter sin mamma.
Nu vet dom, nu har vi berättat, att du va sjuk, och att du dog av din sjukdom.
Dom vet oxå att du, precis som deras storasyster aldrig, aldrig mer kommer tillbaka.
Men dom förstår inte.
Dom förstår inte varför du inte ville leva för dom, med dom, hos dom.
Dom förstår inte att deras mamma valde döden framför 4 liv.

Jag är vekligen tacksam för dom stunder jag fått med dig.
Men jag kan inte sluta vara arg.
Och jag är tacksam att barnen va här när de hände, att jag kände att jag gjorde nått bra för deras skull,
mitt i allt kaos, som dom va helt ovetandes om.
Vi höll ihop deras tillvaro, gjorde roliga saker, kramades, sjöng, lekte, badade osv.
Samtidigt som man satt stundvis med ögonen fulla av tårar för deras skull.
Jag älskar dom här barnen, verkligen.
Och jag hoppas att dom nån gång kommer inse; att de ALDRIG nånsin va deras fel.

Jag tror inte att du Peter, läser de här.
Men jag vill ändå att du ska veta att jag hoppas verkligen du orkar.
Jag hoppas du kämpar.
Att du kommer tillbaka till den Peter vi alla saknar.
Barnen älskar dig.
Dom har bara dig kvar.
De blir kämpigt, men de går.

---

Sen är det mycke tankar och känslor i hela kroppen.
Bra som dåliga.
Men jag överlever.
Har dövat och puttat undan massor.
Ska försöka orka sen, men inte nu.

Hör av mig sen imorn eller så.
Kommer tillbaka till sthlm runt 23.30-00.30

Hej

Vår djupaste rädsla är inte att vi inte räcker till. 
Vår djupaste rädsla är att vi är mer kraftfulla än vi förstår. 
Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. 
Vi frågar oss, vem ska jag vara? 
Lysande, fantastisk, talangfull, underbar? 
Frågan är egentligen, vem ska jag inte vara?  
Att du låtsas vara liten tjänar inte världen. 
Det finns ingenting upplyst i att gömma din storhet för att andra människor inte ska känna sig osäkra. 
Vi föds för att visa den gudomliga skönhet som finns inom oss. 
Den finns inte bara i några av oss, utan i alla. 
Och när vi låter vårt eget ljus stråla, ger vi omedvetet andra människor tillåtelsen att göra detsamma. 
När vi befrias från vår egen rädsla, befriar vår närvaro automatiskt andra.

Ja, samma visa idag.
Spyor överallt, matvägran och HÖG FEBER.
På en handvändning hade Isak nästan 40 graders feber.
Trots medicin så sjunker den inte.
Sjukvårdsupplysningen sa att dosen skulle ökas från 2.5ml till 6ml.
Så dom förde in den rekomendationen i hans journal.
Och om febern inte va bättre imorn skulle vi ringa igen.
 SUCK. Har inte haft tid me nått annat än att tvätta MASSOR, städa spyor, laga mat och ta hand om Isak.
Fick dock kasta mig iväg på tåget förut, Pelle tog Isak och jag åkte iväg och köpte medicin och mat till honom.
Gå ju åt dubbelt så mkt mat till honom nu, eftersom allt kommer upp igen.

Jag SKA lägg upp bilder, det kommer.
Har som sagt inte haft tid. Förlåt.

Och det blir inget midsommarfirande på Ljusterö för vår del..
Tråkigt, men sant..

när han ÄNTLIGEN ätit bra både middag, mellanmål & kvällsmat,
så spyr stackarn upp all mat när han låg i sängen & hostade.
han fick panik, JAG fick panik.
spyor överallt & massa tårar.
min stackars liten, blir ju så rädd när jag ser paniken i hans ögon.
fick iaf av honom pyjamasen, bort me sängkläderna, i me nya & rena, ny blöja, ren pyjamas.
fick i honom hostmedicinen,1 burk gröt och lite mjölk.
så nu har han äntligen somnat om igen.
hans snuttefilt fick ett par fläckar oxå, men de GÅR inte tvätta den nu, då blir han galen.
får tvätta allt sånt imorn. har inte gjort annat än o tvätta nerspydda kläder & sängkläder denna helgen.
faan...

Imorse ringde Emma & ville ha me oss in till stan på picnic, men P skulle jobba.
Så jag & Isak packade vagnen me smoothie's, frukt, melon, majsbådar o massa dricka.
Sen tog vi tåget in till stan, Hötorget & mötte upp henne & Marre!
Hon hade köpt massa jordgubbar, vindruvor och bigarråer!
Tog tuben till Odenplan och gick sen bort till Vasaparken.
Isak kastade sig över både Emma, Marre och frukten, han älskar ju sånt.
Lite gulligt oxå att han lärde sig säga Emma.
"Emmmmmmmmmmmmmma.. mmmmma.." haha sött!

Sen knallade vi bort till Rålis och mötte upp lite folk, käkade lite mer frukt.
Och Marre somnade sittandes me huvet framåt påväg ner till Rålis.. HAHA!
Isak vägrade sova, som vanligt..

Skulle åka hem, missade tåget, YAY, som vanligt me typ 10sec.
Tog bussen till Forum ist och mötte upp P, skulle köpa vattenslang, men dom va slut.
Köpte en najs plånbok ist, 19:-, rea is the shit.

Vi tog bussen hem ifrån Forum.
Hoppa av vid centrum o gick o handlade.
Vääärsta musikkaoset när vi gick hemåt, dom har ju sån festival.
MASSA musik, bas, trummor och sjukt mycke folk.
Så vi kollade lite, gick in, insåg att musiken va lika hög inne som ute.
Gav Isak käk, han somnade, lagade mat, åt middag, väckte honom efter en stund och så ut igen!
Men eftersom han fått sin medicin som han blir så trött av så va de inge kul för honom o va ute.
Han va så gnällig, allt va intressant, men inget va kul.
Så de va bara till o gå hem igen, ge honom gröt, hoppa över badet och så la vi oss på soffan.
Sen slockna han igen och sover fortfarande.

Nu ska vi sortera lite kort.
Adjöken.

Sjukt jobbig dag idag, pga div. anledningar.
Vi va iaf på avslutning på Isaks förskola idag vid 10 imorse.
De va väl trevligt, men de finns en del stolpskott till morsor!
Såna man kan störa sig på rejält, pga de dom säger, deras sätt att "uppfostra" osv.

Isak behövde en solhatt, hans öron vart brända för kepsen inte täcker.
Så vi skulle åka o köpa de vid 12.30.
Men så märks de att de är sommar igen!
Bussarna är sena, inställda, konstiga glapp osv.
Precis som förra sommarn.
DIT va väl inga problem, jag kolla fel på tabellen.
Och Isak tvärslockna i famnen påväg i bussen.
Men hem, rena helvetet.
T R E inställda bussar, de funkar liksom inte.
Och när de dessutom 90% av alla bussturer på vår linje alltid är överfullt me barnvagnar.
Det blir kaos.
Visst, kunde tagit tåget. Men ändå!
Bussen går fortare, stannar närmre - Ja, jag är lite lat ibland.
Pelle skulle jobba dessutom, så att få vänta 45min på en bussjävel va inge kul alls.
kom hem till slut, käkade lite, ingen matlust alls, men tryckte i mig lite ändå.

Isak krånglar en hel del nu.
Och de är riktigt jobbigt.
Ingenting duger, JAG duger inte.
Bara ibland.
När han vill.

Jag älskar honom över allt annat.
Han är de bästa som finns!!
Men ibland vill jag inte.
De blir för mycket.
Jag blir frustrerad och vill bara gömma mig.
Skrika och hålla för öronen.
Blunda riktigt hårt och hoppas allt är bra igen,
när jag öppnar ögonen.

Och inte nog me de,
så gör sig samvetet påmint när man han såna tankar.

Tack pappa, för att du ringde förut.
Du fick mig att le.
Ni får mig alltid på bra humör.

Jag o liten va ute en sväng förut o satte upp namnlapp på dörren till nya lyan.
Eftersom ComHem skickar grejjer dit imorn, o namnen står inte där än.
Sen tog vi en sväng till lekplatsen där isak visade sina färdigheter och knallade runt.
Drog en tjej i kjolen, sprang efter en annan, gjorde en faceplant, upp igen, o äta sand.
Sen gick vi hem, käkade middag, busade, diskade (båda två) fast isak mest skvätte vatten.
O sen chillade vi på soffan, o han slocknade som vanligt.

Har lagt ut min ögonsten på blocket oxå.
Det gör ont i mig.
Men nu ska vagnen säljas! BUHU!
2 har redan ringt. En har mailat.
Imorn är den borta! :-(

Så nu ska jag tröst-röka & ta en kopp kaffe.